O´boy och sånt!

Jag hinner inte med? Frågan är om jag kan stoppa tid och utveckling genom att köpa för små kläder till mina barn??

Tidigare i veckan köpte jag byxor till prins Olle och min vana trogen hann jag bli svettig i min tvekan mellan två storlekar - den mindre tilltalade mig för att han är ju ganska slank om baken och den större för att han är ju ändå snart 9 år... Vånda och fundering, men till slut slog jag till på de större eftersom det är ju dumt att köpa kläder som är alldeles lagom. Döm om min förvåning när dessa byxor passar som en smäck och till och med är lite för lagom och jag hade kunnat komma undan med ytterligare en storlek större. Hur gick det till? Vart är min lilla bebis och hur har han kunnat växa i kapp storasyster utan att jag har märkt det... Prinsessan har jag lite bättre koll på storleksmässigt för hon växer mer "kontrollerat" känns det som, men grabbhalvan övergår mitt sunda förnuft... Fötterna ska vi inte tala om!! B I G F O O T

Slutsats!!

Nå, at the end of the day kan jag verkligen göra något åt att tiden springer iväg?? Nä, inte direkt, men jag väljer ju själv vad jag gör av den...och detta mina vänner leder mig osökt till slutsatsen att det är helt ok att låta barnen vara uppe lite för länge en och annan gång trots att det är skola nästa dag. Den där mysstunden i soffan innan läggdags är holy stuff och stämpla mig gärna som egoist.

Hm, alltså i och för sig får det inte gå till överdrift med mysandet! När jag hittade min dotter med örat mot O´boymuggen här en morgon för att den "pratade till henne" så bestämde jag mig för att sju kvällar i veckan räcker - hon behöver sin sömn!! 

Och på tal om tid och slöseri så har ju Whitney Houston dött till råga på allt... R I P <3