Både gliiiid och fääääste!!

Idag har kommissarie Karlsson och högra handen åkt skidor på längden för första gången på flera år... Årrenjarkaborna har förmodligen inte hämtat sig ännu! Det finns också en chans att de aldrig hann se oss eftersom det gick undan - (om jag kunde skriva ljudeffekter hade ni förstått)...

Vi hade både glid och fäste och det måste ju bara bero på att det var riktig vasaloppsvalla under mina pinnar och högra handen hon hade såna där flashiga remsor som klistrades dit för nåt år sen och verkar räcka för evigt...

Att åka skidor var inte jättetråkigt och det finns chans/risk att det kommer hända igen! Jag ser genast hur vi kommer tjäna ihop en massa kosing till våra respektive familjer eftersom det blir fler korta utflykter och billigare bensinnota! KA-CHING!!

Jag äger på att tänka rätt!! 

Jag är dock lite besviken över den brist på tilltro till våra förmågor som vi fick stöta på!

 I de egna leden fanns flera tvivlare - en till och med bröt ihop då synen av oss med pjäxor på liksom blev för mycket.

Det var lite domedagskänsla över det hela - ska mamma aldrig mer komma tillbaka - hur ska hon hitta igen oss på en hel sjö???

Själv var jag aldrig orolig - jag hade mobilen i fickan och hade vi kört vilse hade jag ju bara lagt ut ett SOS på fejjan och så hade nån kommit till vår räddning!!